Varför?

Varför händer detta mig? Känner du igen det? Jag tror att det är en fråga som de flesta ställer när något oväntat, orättvist eller otroligt sker - när något händer trots att vi inte hade räknat med det.

.

Varför inträffar somligt för somliga (och varför händer annat inte)? Oftast kanske det kommer över oss när något leder till det sämre, men ibland undrar jag tvärtom över varför man själv har det så bra, när många andra får gå mer i uppförsbackar... Ska man få dåligt samvete? Är man bortskämd av "livet"? Isåfall - återigen - varför?
.
Nå, efter den här smått högtravande inledningen kanske det är dags att komma till kritan..? Saken är den att jag som bekant jobbat i Trollhättan det senaste året. Det var ju bra och givande på många sätt, men så fick jag ju äntligen jobb här i Uddevalla - slipper pendla och kan istället traska till jobbet på 7 minuter... Allt gott så. I torsdags var jag och träffade min nya rektor. Svenska A och B visste jag ju om att jag skulle ha, men sedan var det frågetecken om vilket ytterligare ämne det skulle bli... Så fick jag veta att det - helt otippat - blev psykologi!!! Min kombination!!! Haha!!! Bättre än jag kunnat hoppas, för det är ju ett så litet ämne.. Och så blir det livskunskap också, det är ett privilegium i sig.

.

Det står i Bibeln att Gud redan vet vad vi önskar och behöver redan innan vi har uttryckt det i en bön - och det är en svindlande tanke! Men ganska häftigt också, så... ...tack!

.

/Erik