Kommer ni ihåg mina intressanta beskrivningar av läraryrket i våras? Jag var hyfsat slut på alla sätt och vis. Nu sitter jag här, med bara några dagar kvar till sommarlovet, men jag kan inte slappna av, inte ens en milimeter. Min hjärna är i något mellanläge där jag inte kan företa mig något vettigt men jag kan heller inte slappna av fullt ut. Resultatet blir att jag irrar omkring och inte gör ett skvatt och därmed får dåligt samvete för min icke effektiva tillvaro.
.
Virrvarret i skallen lägger sig förmodligen så snart Erik också kan ta det lite lugnare. Om jag tyckte att det passade sig, eller om det gjorde någon nytta, hade jag plitat ner lite spä över hans chef som kommer på alla fantastiska (?????) idéer som gjort att lärarna måste jobba kväll varannan dag de senaste 2 veckorna. Men jag ska vara tålmodig, god och förlåtande. Amen.
.
För att få perspektiv och slippa tänka på mitt icke-tillstånd så är det bättre att tänka på andra. Jag äter upp min mat och tänker på fattiga barn i Afrika istället, eller nåt sånt. På söndag kommer min bror hem från sitt halvår i Etiopen. Perspektiv som sagt.
./Mikaela
.
1 kommentar:
Å så trevligt! Roligt att veta vilka som är inne och hälsar på..=) Fast jag måste erkänna att jag också är rätt dålig på att ge mig till känna...Har varit inne hos dig några gånger också...;0)
Skicka en kommentar