Har du bestämt dig?

Det har jag, sedan länge. Idag är det VAL (!!!! förstå vilken förmån - och vilket ansvar), och jag tycker det skulle kännas konstigt att hipp-som-happ-bestämma mig för något i sista stund. Politik rör ju det som ligger i våra djupaste värtderingar ... eller? Därför är det så viktigt att vara lite aktiv själv och inte enbart rösta efter valaffischer. Varje parti lovar ju den bästa lösningen, om du frågar dem ...

.

Jag vet att det är många som redan basunerat ut på fb eller bloggar etc. vad de röstar på, men jag vill inte vara med i det. Sedan håller jag såkklart tummarna :-) Kommer däremot att göra en kommentar om mitt val efter att det finns ett resultat att förhålla sig till, men jag vet vad jag hoppas på - och varför. Är du fortfarande osäker? Ev. kan du få en fingervisning här. Och nej - man håller aldrig med ett parti/block till 100% om allt, men det finns kärnfrågor, helhetstänk och människosyn att ta ställning till. Gör din röst hörd!!

.

/Erik

Jättebra!

Nu är det redan en hel arbetsvecka sedan jag lämnade pappaledighetslugnet för att återvända till jobbets värld ... och det har varit alla tiders! Visst, en viss abstinens har man ju efter dem där hemma, men med en snäll fru som smsar, promenerar förbi, fixar västerbottenpaj och annan god mat m.m m.m så funkar det fint :-) Och så är det ett riktigt toppenjobb man har! Just nu sitter jag och läser och kommenterar elevtexter och njuter av ett äpple. Synd bara att jag måste fälla två adepter för, ja vad ska vi kalla det? - identiska texter. Det smärtar när man läser något jättebra, men sedan läser samma text igen med med en annans namn under ... Då blöder lärarhjärtat.

Men snart är det fredagsmys!

/E

Fy för matte

Junis tittar skeptiskt på sin ömma moder. Haha! Det är bra att pappan har koll på bloggen. Såklart väger hon inte dryga 3 ton... det var nog därför jag aldrig gillade matte någe vidare. Ja menar, ett enda kommatecken saknas och man får helt fel. Ni vet en stor, obehaglig röd bock och noll poäng på provet. Puh!

.

Nä tack, vi är humanister i vårt hem även om pappan låtsas som något annat ibland (sen behöver vi inte skrika ut över hela världen att humaniora-fanet just googlade stavningen på bock för att se att det inte stavades båck...)

.

/Fru W

Sömn, fett och fashion!

Vi leker Törnrosa ljuvliga Junis och jag. Hon sover som en liten stock prinsessan och då gör ju jag det med. Sju timmar på raken, lite käk, tre timmar till, lite käk och sen morgonmys i sängen med prat om livet. BVC kom på hembesök igår och Junis jobbar stadigt uppåt viktmässigt och väger nu 3338 kilogram. Nästan ett halvt kilos viktuppgång sedan födseln, det känns kan jag lova!

.

Går vi upp i den här takten kan hon snart ha på sig strumpbyxor - fashion!

.
/Mysbyxan

Syskon

Idag sovs det på Sockertoppen. Haleluja! Igår gjorde det nämligen ont i magen (tillfälligt bara för dagen såklart och aldrig mer igen :-) ) så jag vyssjade, skumpade, bumpade, masserade och vände ut och in på mig själv för att hjälpa na'.

.

Musse har vänt rumpan till Junis. Jag undrar om det är för att hon är accepterad eller tvärtom... Han är i alla fall väldigt försiktig kring henne, nosar lite och lägger sig sedan försiktigt bredvid på filten. Visst är de lite syskonlika?!

.

Ajöken! /Fru W

Plocka praliner

Vilken grå och regnig dag vi vaknade till idag.... Junis och jag får syssla med inomhusaktiviteter som att lyssna på födelsedagsskivan och plocka praliner ur Kastehelmi-skålen (ja nu måste jag ju börja samla på efterrättskålarna, så synd... ;-) )

.

/Fru W

Allt är väl

Erik har återgått till arbetet och jag har min första dag ensam med lillan. Det känns stabilt. Allt under kontroll. Hon sover. Jag har myskläder på mig. Ska försöka klä på mig något vettigt och våga mig ut på en promenad. Givetvis inte själv. Nä jag tar med mig henne såklart. Men hon måste först vakna. Och sen bytas på. Och sen ammas. Och sen vara vaken ett tag och jag torkar spyor. Och sen får hon inte ont i magen. Och sen kan vi gå ut och gå. Fast då är jag säkert hungrig. Då ska jag äta lunch. Sen kan vi gå ut. Fast då har hon kissat i blöjan.

.

I värsta fall sitter jag fortfarande här i mina mysbyxor, med en spytrasa i handen klockan 17 när Erik kommer hem. Då har en dag gått och vi har överlevt och allt är väl.

.

/Morsan

Uppvaktning

Härliga tider, både Junis och jag firas och vi njuter! Fick finaste födelsedagsuppvaktningen av make och dotter i morse - presenter och pussar.

.

Här nedan ser ni några av alla fina Lidköpingspresenter vi fick postvägen. Junis är numera supporter till Villa Lidköping, hon är maxiutrustad med deras babykit och innehar bland annat en napp med loggan (Villa Lidköping är alltså ett bandylag så ni vet... :-))

.

Så kom äntligen farmor, farfar och faster på besök, massor av härliga famnar att mysa i - tjoho!!

.

Jag tycker redan att hon börjar bli så stor. Det syns ju i ansiktet att hon inte längre är en dag ung utan hela ELVA dagar GAMMAL. Blir lite orolig för att hon alldeles för snart kommer att vilja "hänga" med kompisar, ta studenten och förlova sig så vi försöker med det gamla carpe diem nu då.

.

Häjjsväjjs! /Fru W

.

Ps. TACK Fru Ulander för det fina grattiskortet. Du är så fantastisk på att komma ihåg och uppmuntra människor. Kram till er! Ds.

Sov gott

I natt sov hon sex timmar på raken. Lite väl tidigt att läsa ut något om hennes sovrutiner efter tio dagars livshistoria, men vi kan ändå vara tacksamma för alla timmar hon ger oss och det har hittills varit riktigt generöst. Annars njuter vi helgen ordentligt innan Erik börjar jobba på måndag....

.

Imorgon kommer farmor, farfar och faster på besök!!

.

/Fru W

När lillan kom till jorden

DAGEN FÖRE:

Tisdag den 31/8 var det dags för övertidskontroll. Två veckor efter beräknat datum hade passerat och landstinget är vänliga nog att erbjuda kontroll för att se att ungen mår bra.

.

Vid vår kontroll visade det sig att det knappt fanns något fostervatten kvar så vi rekommenderades att genast sätta igång förlossningen. Hu, sånt har man hört ska vara jobbigt...

.
In på förlossningen men i ett "sätta-igång-rum". Jag fick en gel uppkörd i härligheten ca. kl. 13:00. Den gav ingen särskild effekt förutom att det pirrade jobbigt i benen. Om det vore så lätt att ha födslovärkar... Ligger här uppkopplad mot en ctg-apparat.
.

Dubbel dos erbjöds framåt kvällen och jag tackade gladeligen ja för att slippa vänta längre, kör i vind! Denna dos gav mig pinvärkar (värkar som inte ger nån effekt utan bara gör hiskeligt ont) och minskade livmoderhalstappen med någon centimeter men i övrigt kammade vi hem noll.... Sov 40 minuter under natten efter en morfindos. Under natten blir jag kontrollerad massor av gånger och man märker att hjärtljuden på Junis går ner vid varje värk och läkare kallas in då man befarar att man kanske måste akutsnitta... Dock bedömer läkaren de sjunkande hjärtljuden som icke farliga och vi pustar ut.

Onsdag 1/9

Jag är naturligtvis helt slut efter natten och har fortfarande såå ont. Jag har öppnat mig ca. 2 cm centimeter och man beslutar att försöka ta hål på hinnorna och därefter koppla på värkstimulerande dropp.

.

FÖRLOSSNINGEN BÖRJAR!

• Klockan 10:00 får vi komma in på ett förlossningsrum och man tar hål på hinnorna. Flera gånger. Aj! Ajjj!! Inget vatten dyker upp så det är nog riktigt torrt där inne. Ingreppet får heller ingen effekt på värkarbetet.
• Klockan 11:00 kopplar man på dropp. Ajj!! Blir bästa kompis med Fru Lustgas, mums!
• Klockan 12:00 käkar jag lunch. Äcklig lunch bestående av den dödaste fisken jag har sett i mitt liv. Så grå, så grå och med rårivna morötter till och någon kleggig dillsås. Bläää! Men jag äter för förlossningar kan ju ta lång tid har jag hört.... Värkarna är fortfarande hanterbara och jag har paus mellan värkarna.
• Klockan 12:00 avbryter jag lunchen för att det börjar göra ännu mer ont...

Värkpaus!

• 

.

.

• Klockan 13:00 är jag öppen 3 cm AAAAAAJ! Så frustrerande, tre centimeter är ju ingenting!
• Klockan 14:00 är jag öppen 4 cm AAAAAAAJ! Hopplöshet, det här går alldeles för långsamt och värkarna rullar in utan paus.
• Narkosläkaren kallas in och lägger epidural. Sticker in nålen en gång, kommer inte åt. Träffar rätt på andra försöket. Jag känner mig lättad över att veta att jag snart ska få vila under epiduralens barmhärtiga modersvingar..

.

Okej, jag bjuder på den här bilden. Det finns värre än så i arkiven....

• .

• Klockan 15:00 är jag öppen 5 cm AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ. SNITTA MIG JAG DÖÖÖÖR!!! Epiduralen ger INGEN effekt. Värkarna rullar in och jag har lustgasmasken hårt tryckt mot näsan. Konstant.
• Klockan 15:45 vrålar jag under värkarna och känner mig som den mesigaste förstagångsfödeskan ever, vill såååå gärna krysta men barnmorskorna ber mig hålla emot. En läkare kommer in och kollar mig och säger förvånat "Men, nu är du ju öppen 10 centimeter!!?" Barnmorskan tror inte på läkaren utan vill dubbelkolla att det verkligen stämmer. Jo men visst! Jag plockar fram min raw power och klockan 16:21 har jag henne i vid mitt bröst. Min älskade dotter :-)

Ansvarig läkare kom på besök på BB efteråt och undrade hur jag mådde och hoppades att jag inte blvit avskräckt av den snabba förlossningen. De hade sällan varit med om ett så snabbt öppningsarbete på en förstagångsföderska så det var ju skönt att veta att det inte bara var jag som var mesig som vrålade av smärta ett tag. De sista centrimetrarna gick onekligen rätt fort..... Och vad det gäller epiduralen så fick jag veta att den inte alls hann få någon verkan, därav det onda...
.

Junis var "liten för tiden" som det heter när hon kom ut 15 dagar efter beräknat datum med sina ynka 2885 gram. Vi fick därför inleda med att ge henne mjölkersättning var fjärde timme för att hon skulle lägga på sig mer hull. Eftersom hon heller inte haft något fostervatten på ett tag så var hon skruttig som en 100-årig dam i huden. Den hade helt enkelt torkat ut så nu håller hon på för fullt med att göra ett riktigt hudkostymbyte a' la Michael Jackson.
.

I ett kommande inlägg kommer jag att recensera BB på NÄL (håll i hatten) ...

'

Kramen! /Fru W

En vecka

Idag firar Junis en vecka. Hon firade genom att tappa sin navelstump och med att bjuda hem MORMOR och MORFAR på partaj.

Jag laddar på en förlossningshistoria. Det är ju bara det här med tiden, vart tar den vägen? Vi torkar spyor, ammar, byter blöjor, lagar mat, tvättar och myser dagarna i ända och det har liksom inte funnits tid över för att berätta om Junis ankomst. Men snart mina vänner, snart!

.

Pussåkram! /Fru W

Herr Gårman

En suddig bild tagen med Eriks mobil... Visar i alla fall en solig premiärtur med vagnen i kvarteret.

Just nu är far och dotter ute och går och har lite kvalitetstid ihop. Finfint solväder har vi men jag känner mig lite vampyrig i mina nerspydda kläder så jag håller mig inomhus idag.

.

/Mickan

En dos kärlek och kraft någon?

Det blir bara Junis nu på bloggen ett tag. Bara. Bara. Bara. Så stå ut ni som längtar efter annat, det kommer i sinom tid!

.

Första BVC-besöket idag och vi blev ordentligt chockade av att se Junis nya tungvikt - hela 3070 gram. Förstår ni, hon har passerat 3-kilosstrecket och det så galet fort!! Dessutom hade det brakat iväg längdmässigt till 51,3 cm (49 cm vid födseln). Jag tror att jag har steroider i min bröstmjölk så hör av er ni som känner att era biceps inte är att skryta med så ska ni få er en dos kärlek och kraft.

.

Imorgon kommer äntligen mina föräldrar på besök. Tänk vad häftigt att få besök av mormor och morfar :-)

.

Kramen! /Fru W

...och det vill inte säga lite...

Det är alldeles tyst i vårt hus ...

bara klockan som tickar på väggen och kylskåpets surrande ibland.

Musse är ute och härjar nånstans, Mickan ligger i vardagsrummet och Junis ligger här bredvid mig och snusar ... (synonymen för sova, alltså ;-) Båda mina tjejer sover, inget annat.

.

Jag har brutit stilllheten idag genom att åka till cementgjuteriet och hämta 1200 kg sten. Känns nästan som ett helgerån, men jag måste kunna göra klart trappan därute nån gång ... Fast nu är jag åter inne i bubblan :-)

.

Med en hallongrotta i munnen och en bok i handen läste jag just några rader av poeten Eva Magnusson som kändes passande (även om ja, jag vet, vi är väldigt mycket nybörjare i sammanhanget), ur Psalm från en småbarnsförälder:

.

Min själ väntar efter Herren

som den väntar efter en natt

en enda - med ostörd sömn

från kväll till morgon

.

Ta det på rätt sätt - jag önskar inte bort nån sömnlöshet i världen om den beror på J, men själva bilden tycker jag är talande... Något stort utryckt på ett väldigt enkelt sätt, inte sant?

Från det ena till det andra - jag ska ta och störa den ena av de sovande med ett blöjbyte nu...

.

/Erik

Tårta!

Är den inte helt bedårande den här enorma tårtan vi fick igår. Massor av ihoprulladeblöjor, fin choklad på sidan och under toppbiten doldes en present till Junis. Tack vänner!!

Musse Svanström försöker komma in i det nya livet som storebror. Än så länge har han varit framme och luktat på den lilla några gånger men vågar sig inte på något mer. Annars är han ute och jagar eller pillar med tassarna i allt skräp som vi samlar på oss...

Igår blev vi äntligen klara med BB. Efterkontroll med vägning, hörseltest och PKU m.m. Lilla Junis som bara vägde 2880 när hon föddes (trots 15 dagar över tiden) hade fettat på sig exceptionellt väl och redan passerat sin födelsevikt med några gram. Vi slipper härmed tillmata med ersättning, underbart!! Bara för att visa alla barnmorskorna och läkarna vart skåpet ska stå så bajsade hon ner hela undersökningsbordet och vågen, så stolt man blir som förälder :-)

.

/Fru W

TACK

.

.

.

.

Jag tar mig en blogg idag för första gången sedan dagen D. Är lite trött och har ont lite varstans givetvis men jag är oerhört lycklig och överväldigad av kärlek till min lilla dotter. Vi stänger in oss i vår bubbla ett tag till och bara snusar på Junis huvud och lovar att återkomma till er där ute i sinom tid.... ;-)

.

Detta inlägg blir ett enda stort fett TACK!

.

Så TACKTACKTACK till....

.... GUD för min vackra dotter!

.... till alla er som skickat sms, hälsat via facebook, ringt, lämnat meddelanden. Så härligt att få känna att så många har hejjat på oss! Vi svarar sparsamt men känner er kärlek långa vägar.

.... till er som skickat fina kort, blommor och presenter på posten. Det var så mysigt att komma hem till och vi är så tacksamma!

.... till våra FANTASTISKA vänner i vår närhet som fullständigt hade maxi-pimpat vårt vardagsrum med godis, dryck, finglas och presenter av allehanda slag. (Junis är nu bland annat stolt innehavare av ett par coola converse, förstå vad snyggve det blir till en jeansklänning framöver :-) )

.... och till sist ett tack till mina stora tuttar som är så bra på att amma fina Junis.

.l

Jag återkommer framöver med förlossningsberättelse (för alla tycker sånt är kul...) och mer fakta om den nya världsmedlemmen.

.

Puss och kram! /Mamma W

Sleeping Beauty

Här är några rader dikt till, som är skriven till fina toner av min gode vän Joel. En sorts godnattvisa:



Stänger mjukt, utan ett ljud
till rummet där hon sover gott nu,
anar så i stillheten att
därinne dröjer en ängel i natt ...

I vilan mellan lakanen bär
drömmen in i en helt annan värld.
Gud som haver barnen kär -
se till den som liten är ...


/Erik

Mer än tusen ord

Skitkär (eller Viktor Rydberg - släng dig i väggen!)

Mamman och dottern sover sött -
det är ju så gött
när man är trött.
Pappan är uppe och matar Musse,
det är sånt som faller på husse :-)
Igår sattes farsan på riktigt test
när Junis bjöd på bajsbrakfest -
oskyldigt låg hon naken i knät
när det plötsligt var något som lät
och ut ur den lilla rumpan så slät
forsa´ bajs, bajs och bajs snabbt som en rakät (raket...)!
Och varför falla åt kompromiss
tänkte väl Junis och toppa' med kiss!!
Ja, pappa vann visst på avföringstriss
och från mammas håll kunde höras ett fniss,
och byxornas färg gick från ljusblå till mörk -
fick tvättas och sedan hängas på törk.
Summan av kardemumman blir så den här:
det finns helt nya dofter som fyller min air
och allting är nog, precis som det är
- det finns liksom inget som är till besvär -
jag är helt enkelt hennes, jag är såld - jag är kär.

/Erik

Junis Milly Märta W

16:21 den 1/9 kom hon äntligen ut - vår flicka!!


















Det blev en långvarig förlossning som heter duga, men detaljer lär komma framöver. Vi mår iallafall bra "hela familjen". Jag är bara hemma för några timmars sömn eftersom BB på NÄL är fullbelagt = ingen plats för papporna just nu... Ofrivilligt borta från mina två älsklingar... Men jag måste bara säga att Mickan kämpade helt enastående strålande - jag är så stolt och imponerad!

En god natt åt alla!

/En trött men kär (och rykande färsk) pappa