”Ett, två, tre… nu går jag upp”. Yr och trött. Erik står i köket och breder leverpastejsmackor (vad annars) och sjunger högt en låt som precis skapas. ”Ååå en sånn trååååkig fruuu som inte vill sjunga med miiiiiiig!!”. På vägen till jobbet retar han mig för att jag springer över vägen och inte går sådär häftigt som han gör ”Du springer som en kanin!”. Sen babblar han hela vägen till jobbet om något som hände på tv-spelet igår, om en kollega som har en annan åsikt än honom, om filmen som går på lördag och om allt.
.
Och jag är kär.
.
/Frun
.
Och jag är kär.
.
/Frun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar