torsdag 15 juli 2010

Oh my army-cat

Å min arma katt. I morse kom han in lite för sent, haltande och långsam. Ena benet är svullet. På veterinärkliniken trodde de att det är något bett/stick eller så, en elak orm eller geting alternativt en kattfight. Vi skulle hålla honom inomhus ett tag för att se hur det utvecklar sig.
.
Å min arma katt! / Fru W

4 kommentarer:

Elina och co sa...

Min teori, och jag är ju i stort sett psykolog, är att Musse lider av en viss psykisk obalans i samband med detta som väntas komma och pocka på mattes/husses uppmärksamhet inom kort. Han visar många symptom på uppmärksamhetssökande samt sympatisökande beteende. Ni ska se att det lugnar ner sig med alla rymningar och skador så fort storken dyker upp (ner).

Ps.Fick göra extra UL med Millan och hon blev då alldeles prima,inte minsta vänsterhänt, lite extra mycket personlighet bara men det är kul för det allra mesta! Förresten blir man ju bara cool-förklarad när man är vänsterhänt nuförtiden. Jag tror att jag ska be om extra UL nästa gång (om Herren vill och vi får leva) för att FÅ ett vänsterhänt barn...

Anna-Klara sa...

Jag älskar att du gör så många inlägg varje dag Mickan! Jag följer den och läser med spänning om erat liv som människor. Fantastiskt!

Anonym sa...

Elina: Tack för din psykologiska analys av Musse. Jag tror den stämmer mycket väl. Lite bekymmersamt bara när vi börjar snacka självskadebeteende... :-( men han reder sig nog den katten!

AK: Å så skoj att du är här och läser. Jag är en riktig periodare när det gäller uppdateringar här.. stundtals stendött som du kanske märkt...

/Mickan

Anna-Klara sa...

det är ju det som är tjusningen! Värsta bilen ni skaffat! Grattis!