Sitter framför datorn (!) och lyssnar på Bells - köp skivan ni som ännu inte gjort så. Det är goa bitar :-)
..
.
Nåväl. Med stor sannolikhet blir detta årets sista inlägg på vår blogg (peppar peppar). Så, vad ta upp? Man skulle lite djupsinnigt och eftertänksamt kunna resumera det gångna året, men naee..
.
Ole dole doff... ...jag har det! Ett slag för gamla (och nya) talesätt får det bli. Tänk så finurligt att man genom tiderna sammanfattat många av de mest grundläggande sanningarna och riktlinjerna för livet i bara några korta rader, och att de faktiskt ryms där. Det är enkelt, kärnfullt, allmänt och opretentiöst - och det håller.
.
Igår kväll såg vi en fullkomligt fantastisk film - Guiseppe Tornatores Cinema Paradiso från 1988 (för den som har en knapp extra timme över rekommenderas directors cut starkt). Vi hade lovat att se den men "dragit ut på det" i runt ett år pga. en annan av hans filmer som vi inte gillade något vidare över huvud taget ... och så satt man man plötsligt där på sin höga häst med tvättad hals och skägget i brevlådan. Knockad, alltså. Utan att säga för mycket så är det en film av hög kvalitét med mycket vackert foto och en underbar berättelse. Se den!
.
.
Så vad har vi lärt oss?? Jo, naturligtvis att inte döma hunden efter håren (eller ...boken efter omslaget eller ...träsktrollet på förhand osv.), och det är väl något att bära med sig - allt och alla har sin historia, så glöm inte att läsa varandra mellan raderna.
.
.
Till sist återstår nu bara att önska ett riktigt gott 2008 - ge det en chans!
.
Mickan och jag tackar för oss så länge.
Au revoir :-)
/EW
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar