Jag kommer fortfarande ihåg precis hur det lät, långt bak i minnet ligger Marie Fredrikssons raspiga röst när hon på en soloskiva från sent 80-tal/tidigt 90-tal, sjunger "Efter regn kommer solsken, efter regn, är det sant att efter regn, lyser solen fram igen...lalalaaa". Ett kärt gamalt uttryck som är så sant. Idag har jag sagt hej då till några av mina klasser, vemodigt på något sätt. Jag har varit rejält sönderstressad ett tag men nu börjar jag att se solsken och ljuset i tunneln och alla andra uttryck som beskriver känslan. Är nästan klar med alla betyg och ska bara rätta en liten bunt i helgen, sedan är jag fri som en fågel eller i alla fall betydligt lättare i själen. Har i alla fall världens sötaste kollegor som förser mig med lunch, fika och omtanke.
.
Erik låter hälsa att han har varit på orienteringsdag med skolan. Vi orkade inte leta fram kylväskan i morse så ha lade en kylklamp och sin mat i en tom skokartong. Han är allt bra fiffig min man, det märks att han har ingejörer i släkten.
.
Nu ska vi snart äta inköpt thai-mat och mysa i soffan framför någon av våra nyinköpta Hitchcock-rullar. Det är fredag och jag är glad!
.
Hej då! /Den glada frun
1 kommentar:
Jag kan ju inte med ord beskriva hur stolt jag är över att ni skrivit "framför någon av våra nyinköpta Hitchcock-rullar". Vilka har ni införskaffat? Och när får vi vara med? ;)
Skicka en kommentar